You got to love your self..

Jag har i hela mitt liv haft dålig självkänsla... Kasst självförtroende, & snevriden bild av mig själv.

Alla har ju saker man tycker mer eller mindre om, men jag har alltid tyckt väldigt illa om vissa delar av mig o lagt all fokus på de. 
Min längd har alltid vatt de största & jobbigaste problemet för mig.
Redan i 7an va vi hos sköterskan för jag ville stoppa min längd. Men läkaren lyckades som tur va skrämma mig med sätten man isf stoppade tillväxten! Haha..

Jag är 183 cm & Jag verkligen HATADE att va lång när jag gick i gymnasiet...! Det störde mig så mkt att jag inte vågade gå i högklackat fasten jag alltid älskat såna skor.
Det gjorde ju inte saken bättre att alla ens kompisar va ungefär 2 huvud kortare. ^^ 
Dansgolvet på ekebo kändes inte alls bekvämt eftersom ja stod "ovanför" alla andra.... ÄVEN killar! Haha.
Lixom... Vilken kille va intresserad av en tjej som va längre än alla andra?

Jag fick även ofta höra hur vissa tjejer (antagligen väldigt avunsjuka & osäkra tjejer) kallade mig tex långben, den långe m.m bakom ryggen på en.
Fnittrade & viskade om en när man gick förbi....
Även att alla man träffade/träffar (fortfarande) alltid måste kommentera - jäääklar va lång du e då! 
Min tanke - Jasså?? Va bra att du berättar de för mig för de visste jag inte redan... 😒

Kommer speciellt ihåg en gång när jag väl vågade mig på o ha klackar i skolan, & några fjantar gick framför mig o skrattade åt mig & sa just,
 - kolla långben bakom oss.  Usch...
Jo man tackar... Va de nått mer?? Smack...!! 👊😉

Ett annat stort problem har vatt mina fötter. Storlek 41. 
Jag hata dom så mkt att jag köpte för små skor varje gång (typ 39or), sen gick jag i dom även om de gjorde ont, ända tills dom töjdes o passade, men ändå fortfarande såg små ut.

Hur korkad får man va? På grund av mitt korkade tänk då har jag nu fått problem med min ena fot på flera olika sätt... Men då tänkte jag mig inte för utan de handla bara om att man ville passa in. Ja ville inte va lång & ha stora fötter utan ja ville ochså va kort, liten, söt & gullig. 
Men hela grejen gjorde bara att man utstrålade mer osäkerhet & det gjorde inte precis så att tjejer tyckte mer om en, eller att killarna kolla åt mitt håll. 

Nä tjejer kan verkligen va hemska... Även jag kunde va rätt otrevlig ibland. Men allting ligger hos en själv o hur man mår i själen.
Dålig/bra självkänsla syns tydligt utanpå...

Nu... Ja nu har jag veerkligen växt upp & mognat.
Innan jag fick barn va jag fortfarande väldigt osäker & trött på mig själv. Pga andra anledningar mådde jag skit & min IBS va värre än någonsin!
Men första brytpunkten kom när jag träffade min älskade Pontus som är 195 cm lång. 
DÅ VA JAG HELT PLÖTSLIGT "KORT"!
O det kändes såå skönt att för en gångs skull (för första gången) känna mig "liten". 
Redan då släppte jag lite på kraven...
Sen blev jag gravid & gick upp 25 kg i vikt & kände mig större än någonsin!

Men när jag sen hade fött lilla Millan började kilona trilla av mig & när Millan va typ 1,5 hade jag gått ner 30 kg.
Och med alla kilon ramlade den dåliga självkänslan av mig & ist började jag känna mig trygg i min kropp. För jag va ju till och med smalare än när jag gick i gymnasiet!!
På nått sätt när man går igenom en förlossning så har man visat sig på de "värsta tänkbara sätt" man kan.
ÖverTjock, svullen & sleden, liggandes på en brits med benen brett isär. Helt borta i smärtor, Blod, bajs & fula miner. Fullt med människor som kollar rakt in i ens mest privata delar & en pojkvän som tittar på en när man tar i tills huvudet nästan sprängs. 

DET förändrar bilden av en själv... För man har klarat av o gå igenom en graviditet, det största man kan få uppleva, sen blir man smalare, snyggare & säkrare efter o blir bara tilll det bättre hela tiden. Man börjar se vad man egentligen har. 
Så vad har man o grubbla över!?

Jag har nu heelt släppt allt jag tänkte på förr! 
Jag har accepterat min längd, mina fötter, & mitt utseende (även om man såklart fortfarande kan tänka dåliga tankar om hur man ser ut). 

Jag är till och med glad... Jätte glad faktiskt, över att va lång! 
För... Hur många är så långa som mig egentligen?
Jag har ju fått en egenskap som faktiskt är bara positiv och ovanlig!
 DET ÄR SNYGGT ATT VA LÅNG!
Och Om jag inte hade fördärvat mina fötter pga nått så korkat som o gå i för små skor, så hade jag gått stolt, i klackskor dagligen. 
Men nu får jag pga de välja mina tillfällen & försöka köpa skor som inte påfrestar fötterna lika mkt.

Men Det är sååå jäkla skönt o äntligen känna så... Att jag är NÖJD! Jag ser & uppskattar det jag är bra på istället... Jag kan tatuera, sjunga, skriva, bygga naglar, laga mat, köra jänke, träna hundar, inreda, ta hand om min familj o allt möjligt. 
Träningen, tatueringarna & om man skulle hitta på nått annat kul som förändrar har för mig ingenting o göra med min självkänsla. Inget av de gör jag för att jag önskar att jag e nån annan eller på nått annat sätt! Utan jag gör det för att jag älskar de, tkr de e snyggt & roligt & för att det är spännande att förändra sig! 
Och DÄR har ni de... När man gör förändringar för sin egen skull då har man kommit långt på vägen! 

Den viktigaste är DU! 💋
 







Kommentarer
Ann säger:

Jag har ALLTID sagt att du var söt, snygg, snäll go och bäst! Din längd har jag inte ens tänkt på, javisst är du längre än mig men so what!? :) Hade jag vetat vad du gick igenom förr med alla glåpord och skit du fått höra hade jag gladeligen smällt dem! Det har utan tvekan och tvivel varit avundsjuka tjejer som betett sig så mot dig, kan bara minnas glada och positiva stunder med dig oavsett och vilken talang du alltid haft! Jag hoppas du tar mina ord på allvar för jag menar dem, och innerst inne om du tänker tillbaka tror jag nog du känner igen det jag skriver och tror på mina ord. Kram! <3 /Ann

Svar: TACK Ann!! <3 va glad jag blev av o läsa de. Helt klart jätte mkt Desamma till dig! Du e så himla godhjärtad! Absolut tar jag dom på allvar... Det betyder jätte mkt att du skriver så! O speciellt att du minns mig som glad och positiv då många tkr att jag är rätt negativ som person. Men det jobbar jag fortfarande på att bli mer positiv på alla sätt! Stor kram till dig <3
Janniiike

2013-11-11 | 22:49:30
Fegge säger:

Mycket stort och Du ska vara stolt över Dig själv . För att du är där du är i dag är Din Egen Förtjänst .

Svar: Tack! :D Mkt min förstjänst men ochså för jag har en så underbar mamma som ställer upp i alla lägen! ;P hon e min bästis... Haha. :-)
Janniiike

2013-11-11 | 23:16:53
Coachtanten :-) säger:

Fina J,
När jag träffade dig så såg jag en snygg tjej, inte en lång tjej. Men det viktigaste av allt: jag lärde känna en öppen, rolig, ödmjuk och ärlig tjej med ett hjärta av guld och en speciellt bra inställning till livet, och det min vän tar dig längre än vilket yttre som helst. Så det så! :-) /Ylva

Svar: Tack goa Ylva! <3 du skriver alltid så fint! Va kul att du fortfarande läser min blogg!! :D alltid lika roligt o se att du lagt en liten kommentar! Hoppas allt e jätte bra med dig!! Kram
Janniiike

2013-11-12 | 20:32:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback